Går det som man hade tänkt sig har man tur

Jag tänker ibland på det här med att planera sitt liv och sina projekt. Jo, på ett (kortsiktigt) sätt så är det kanske möjligt men … egentligen handlar det om tur. Om det blir som man hade tänkt sig, alltså. Man går omkring och TROR att man har kontroll och kan bestämma hur framtiden ska bli men … nej. det går faktiskt inte.

Jag gick förbi mitt absoluta favoritkorvställe (Korvköket på Odengatan, vid Stadsbiblioteket) idag och pratade med ägaren och kocken om det här med affärer och om hans bakgrund. Jo, vi pratade om hans ljuvliga mat också men mycket om det här med företagande. Han hade en lunchrestaurang för flera år sedan som gick bra – och sedan kom börskrachen. Markant färre gäster kom och åt lunch och till slut var han tvungen att stänga.

Jag flyttade in i min studio sommaren 2016 och fick 6 månader senare reda på att värden tänkte höja hyran till det dubbla. Jag fick inte lokalen såld pga av den obscena, nya hyran och var tvungen att flytta ut utan att kunna överlåta och därmed få tillbaka mina satsade pengar. Lokalen står fortfarande tom nästan 6 månader senare. Den där oväntat stora hyreshöjningen var ingenting jag hade kunna förutse. Jag trodde jag hade analyserat situationen och tagit ett informerat affärsbeslut och sedan kom en helt oväntad, rent av galen, vändning som helt ändrade mina planer.

Men det kunde verkligen varit värre.

Häromdagen träffade jag en kvinna som kom till min studio på fotografering. Hon hade ett fantastiskt, underbart, långt hår. Hon var vacker och inte helt ung.  I det där svallet fanns det fina silvertrådar som bara förhöjde skönheten, i kombination med höga kindben och mogna drag. Det var en ren fröjd att fotografera henne!

Det där svallet hade hon haft sedan hon var liten och det var en stor del av hennes identitet. Så hon kom till mig för att föreviga …. håret. Eller sin identitet. Eller sitt friska jag, kanske. Dagen efter skulle hon starta sin första cytostatikabehandling.

Så jag håller fast vid min tacksamhet över det enda man borde bry sig om, fastän det kan vara svårt att se klart när planer och drömmar grusas:  Idag är jag frisk. Idag är de jag älskar är friska.

Det är det viktigaste. Resten är fluff.